Det finns nog mycket jag inte förstår i världen. Men om man ska fokusera sig in på ett väldigt smalt ämne som jag nog aldrig kommer förstå... veterinärräkningar.

Det var dags för knipp knipps av Diezels käraste kroppsdel. Jag hade tittat upp priset och jämfört hos olika veterinärer och bestämde mig för en kastrering för 750 kr. Jag tyckte det var relativt billigt då det på blå stjärnan kostade 300 kr dyrare. 

Står och ska betala, då de säger till mig "690 kr tack". Åh tänkte jag, första gången jag blir glad över en veterinärkostnad. Men sedan rättar hon sig och ber mig vänta. Hon springer bort till någon, det har en lång diskussion, sedan kommer hon tillbaka och ber om ursäkt. Det kostar 751 kr.

Jag vet inte varför, men den kronan stör mig enormt. Först faktumet att jag kunde ha fått det för 690, sedan faktumet att det kostar 1 kr mer än vad de säger. DET STÖR MIG ENORMT. Jag är inte snål, men VART KOMMER DEN KRONAN FRÅN?

Men det gick bra för lilla gulleplutten, trots att jag var lite orolig för honom passade jag på i de timmarna han opererades för att njuta. Ni vet. Gå på toa själv. Utan någon som försöker hoppa upp i knät. Tog en tupplur utan tjocka strumpor. Mina händer och fötter hade en spa-tupplur utan att bli bitna på. Jag lagade mat utan att någon tiggde och försökt klättra upp för benet med hjälp av min hud. JAG ÅT. All mat på tallriken hamnade i min mage. 

Det var några ljuva timmar. Sedan var det tillbaks till verkligheten, springa efter Diezel för att han inte skulle slicka på såret och när han hade krage, sopa upp sand han hade grävt upp med kragen. Det var kul att vakna i sängen och tro att man låg på en strand. Omtänksamt.