Så jag har fixat för ankomsten av "den lilla röda faran". Ni vet barnsäkrat lägenheten, skruvat av fötterna på soffan, plockat bort vaser och liknande. Skruvat ihop ett katträd. 2 gånger. Gör om, gör rätt liksom. 

Har till och med hällt upp sand i kattlådan. På tal om sanden... Beställde för någon vecka sedan 2 påsar sand från en hemsida på nätet. Jag har haft den sanden förut och den fungerar bra för mig med astma då den inte dammar mycket. Så fick beställa den då den bara finns på nätet.

Problemet med att beställa detta är ju att paketet väger minst 24 kg bara av 2 påsar. Och leverans till dörr är något postnord brukar ha problem med att förstå. Det är inte "jag orkar inte ringa på så jag lämnar den vid närmsta utlämningsställe" eller ringa och säga att paketet är där, men den är egentligen 3 trappor ner utan hiss. Så jag var lite nervös för att jag skulle få bära upp sanden själv. 

Men så ringer det på dörren och där står det en postnord-kille. Jag kan ju ärligt säga att jag har lite skadeglädje när folk som har burit upp mina grejer (beställer mat ibland) står där och knappt kan andas efter alla trappor. Det är en speciell glädje i min kropp måste jag ju erkänna. 

Men där stod han. Helt opåverkad som om han burit upp en fjäder. Till och med när jag bär upp en fjäder kan jag inte andas när jag kommer upp till lägenheten. Lite besviket tackar jag och han börjar skutta ner för trapporna igen. Så tung kan den ju inte vara då. 

Ställer mig bredbent, andas djupt och börjar lyfta upp paketet. Stryk det förresten, FÖRSÖKER lyfta upp paketet. Den lyfter inte ens 1 mm från marken. 

Så jag börjar släpa den. Men paketet fastnar och jag står där. Redan svettig, irriterad och andas häftigt. 

HUR KUNDE HAN ANDAS?! Har jag precis träffat stålmannen utan att veta om det? Eller är jag bara så svag?

Således, jag har träffat Stålmannen. Kan man beställa honom varje gång? Fast då får jag ju inte min naturliga dos av skadeglädje längre. Tufft val.